FRIA SKOG NYHETSBREV

Hos Fria Skog

I fält

Verksamheten i skogen och kanske främst på vägarna har varit utmanande under januari månad. Omväxlande väder har delvis orsakat störningar i leveranserna till Norge, om så bara för några dagar i samband med att stormen Gyda drog in över Trönderlag och Jämtland. Även till skogs har det varit delvis svårt att ta sig fram både med fordon och till fots. 

Inför stormen fanns en viss oro för skador på ungskogar, men vi har inte sett eller hört att det ska ha blivit särskilt omfattande skogsskador trots hård vind och blöt snö. Det är vi tacksamma över och hoppsas nu på att vi har några månader med "riktig" vinter att vänta. 

Fria Skog arrangerar skogsdag den 6 juni!

Förhoppningsvis har vi ett annat läge med pandemin detta år och vi vill givetvis planera för en traditionsenlig skogsägarträff på Nationaldagen den 6 juni. Mer information om dagen kommer men boka redan nu in Nationaldagen i kalendrarna! 

ÖP:s artikel om kalkbarrskogar

Under januari publicerade ÖP en artikel som redogjorde för avverkningar utförda i kalkbarrskogar. Ett av företagen som uppmärksammades var Fria Skog. Fria Skog har valt att kommunicera direkt med berörda myndigheter istället för att föra diskussionen i media. 

Vi konstaterar att målkonflikter inom det svenska skogsbruket inte är någon nyhet. ÖP:s artikel bekräftar det faktum att det inte alltid råder samsyn i frågan om vad som anses vara höga naturvärden och var avverkning är lämplig eller inte. För Fria Skog är det en självklarhet att följa gällande lagstiftning och de åtaganden som certifieringarna ställer på oss. På samma sätt är det självklart att vi verkar för skogsägarens intressen. Vi anser att ÖP:s påstående om att Fria Skog skulle bryta mot sina löften saknar relevans. 

Frågan om hur skogsbruket ska förhålla sig till just kalkbarrskogarna är fortfarande inte helt tydligt. Tills dess att Skogsstyrelsen har kommit med vägledning kommer Fria Skog att fortsätta med de rutiner vi har för naturvärdesbedömningar - som uppfyller både lagkrav och de åtaganden vi har enligt certifiering.

Vi önskar bidra till en konstruktiv dialog i dessa frågor och inte ytterligare fördjupa polariseringen – det tror vi att så väl miljön, skogsägaren och industrin kommer att vinna på i längden.

Utblick

Stabila priser

Vad passar väl bättre än att inleda året med en liten spaning på prisläget i branschen? 

Utvecklingen på virkesmarknaden har fått en lugn start i år. Efterfrågan på massaved är fortsatt god. De neddragningar som skett hos Stora Enso och SCA av främst tryckpapper har delvis kompenserats av ökad förbrukning av andra papperskvaliteter och energived.

Kvarvarande papperstillverkare, bland annat Norske Skog Skogn, har kunnat göra höjningar av sina priser och kan köra sin produktion för fullt. Det är bra nyheter för skogsbruket i Jämtland.

Marknaden för sågade trävaror är fortsatt stark och efter en mindre nedgång i höstas stabiliseras priserna nu. Skogsägare kan räkna med fortsatt stabila priser och god efterfrågan på timmer.

Valutautvecklingen gynnar svensk exportindustri.  Produktion av el och värme gynnar biobränslen och priset på utsläppsrätter styr också mot biobränslen. Biobränslen utgör den största delen av el från kraftvärmeverk. Under den kalla perioden i december körde alla verk i Sverige som kunde för fullt med värme och elproduktion.

Nyckelbiotoper - vad händer med dem nu? 

Säkert har ni hört att Skogsstyrelsen slutat med registreringen av Nyckelbiotoper och att det nu går att avregistrera vissa nyckelbiotoper, men exakt hur detta hänger ihop är inte helt enkelt att förstå. Vi tänkte försöka förklara lite kortfattat vad som gäller med nyckelbiotoperna just nu.

Skogsstyrelsen har arbetat med att inventera och registrera nyckelbiotoper sedan 1990-talet. Registreringen av nyckelbiotoper har varit ett viktigt underlag för frivilliga avsättningar och miljöhänsyn inom skogsbruket, men har som bekant också orsakat stor debatt senaste åren. Fram till 26 juni 2019 har Skogsstyrelsen haft ett regeringsuppdrag som säger att nyckelbiotoper skall registreras, därefter drogs regeringsuppdraget tillbaka. Nyckelbiotoper har fortsatt registrerats fram till december 2021. 

Avregistrering av nyckelbiotoper 

Skogsägare kan nu begära att nyckelbiotoper avregistreras från deras fastigheter, det gäller om nyckelbiotopen är registrerad efter 26 juni 2019. Nyckelbiotoper som är registrerade tidigare kan inte avregistreras utan behöver prövas av förvältningsdomstol. 

Men tilläggas bör att även om en nyckelbiotop avregistreras från Skogsstyrelsens databas så försvinner ju inte de faktiska naturvärdena på platsen, vilket kan vara viktigt att komma ihåg som markägare. Höga naturvärden är fortfarande något som behöver beaktas vid avverkning. 

Vill du ha mer information kan du läsa mer på Skogsstyrelsens hemsida, länk här. 

Det händer på byn!

Haldo Hanssons minne

Helgen den 19-20 februari är det åter igen dags för det traditionsenliga loppet Haldo Hanssons minne i Trångsviken. Under lördagen körs motionslopp på 42 och 15 kilometer, dessa lopp är också seedningsgrundande inför Vasaloppet respektive Tjejvasan. 

Nytt för i år och säkert av stort intresse för många av er som är hundägare är att det på söndagen kommer arrangeras ett motionslopp med hund också! 

Spårchef för loppen är ingen mindre än Bruno Kempe som till vardags gallrar skogar på bästa sätt på uppdrag av Fria Skog. Vill du inte åka loppen så går det ändå att ut och njuta i de fina spår som gänget bakom Haldo Hanssons minne ordnar. 

Läs mer och anmäl dig på Haldos hemsida !

Tipset!

Hurvida kolförrådet ökar eller minskar i brukade respektive obrukade skogar debatteras ofta. En nyligen publicerad internationell forskningsrapport har analyserat data som rapporterats in till FN:s klimatorgan UNFCCC under perioden 1990-2017. Enligt rapporten är det de brukade skogarna i det norra barrskogsbältet som ökar sitt kolförrådr mest. Peter Högberg som ledde projektet och som är professor i marklära vid SLU menar att resultatet i rapporten motsäger tesen om att avverkning skull orsaka en så kallad kolskuld som på sikt minskar förrådet av kol. Högberg menar att en av förklaringarna till att de brukade skogarna är i genomsnitt yngre och har därmed en högre tillväxt, men en annan viktig aspekt är att brukade skogar brinner betydligt mer sällan än de som inte brukas intensivt. 

Vill du bli klokare på det här med kolförråd, kika då på Future Forests hemsida - du hittar länken här.