Medverkan i Konflikt i P1

Idag lördag 1 juni sändes programmet P1 Konflikt där Pelle och Linnea var med och förde Fria Skogs talan avseende den nu väldigt heta debatten om skogarna i nordvästra Sverige.

Inledningsvis vill vi säga att det är positivt att det sker en granskning eftersom det i dagsläget finns stora meningsskiljaktigheter avseende vad som är skyddsvärda skogar och brukandets påverkan på våra skogsekosystem. Det är önskvärt att frågan lyfts för att våra politiker ska förstå innebörden och vikten av dessa frågor. Vi ser också positivt att skogen lyfts i samband med stundande EU-val.

Vi var beredda på utmanande frågor, som sig bör från oberoende media. Efter att ha tagit del av tidigare sändningar i Ekot under senaste veckorna upplever vi, precis som andra inom skogsnäringen att granskningen initialt inte framstod som särskilt oberoende. Även vi kommer efter dagens program att anmäla programmet till Granskningsnämnden avseende påståendet att ”fjällskogarna”, inom vilka man avser både skog ovan och nedan fjällnära gränsen, avverkas i rekordfart.

Från vårt perspektiv har vi några särskilda punkter som för oss är viktiga att framföra i sammanhanget.

Skogarna i nordvästra Sverige är inte enhetliga.

Brukandehistoriken är varierad i hela detta skogsbälte. I Jämtland har skogsbruket under lång tid varit intensivt. I västra Jämtland där Fria Skog är verksamma har vi en lång brukandehistorik. Redan i mitten på 1700-talet pågick brytning av malm i Huså. Kalls socken utgjorde det absoluta kärnområdet för kolning för att försörja hyttorna. Gruvepoken följdes av sågverksepok som uppstod när järnvägen kom 1882. Vid sekelskiftet var nuvarande Åre kommun ett sågverksdistrikt med 19 kommersiella sågverk och dessutom två pappersmassabruk.

Både gruvdrift och skogsbruk så här pass långt västerut möjliggjordes genom handelsvägarna västerut till Norge. Majoriteten av virket exporterades till Norge och vidare på båt. Under tidigt 1900-tal sjönk produktionen på grund av att det var brist på virke i skogarna.

Med detta vill vi säga att det inte är fråga om orörda skogsekosystem sedan urminnes tid i västra Jämtland. Vi vill också poängtera att det skogsbruk som bedrevs vid sekelskiftet inte är något att eftersträva i dagens skogsbruk, idag kräver både lagstiftning, certifiering och det sunda förnuftet betydlig mer hänsyn och det tycker vi är bra!

Skogarna håller naturvärden.

Det finns skogar i västra Jämtland håller höga naturvärden, men inte alla. Skogsutredningen som man hänvisar till i programmet fick kritik för att vara översiktligt gjord avseende urvalet av de skyddsvärda skogarna. Vi säger inte emot att det förekommer höga naturvärden, det vet vi! Men beaktande den tidigare brukningshistoriken av området så blir det orimligt att påstå att detta är naturskogar och att det är endast genom att de skulle vara opåverkade som det uppstått varierad mångfald.

Varierande mångfald i landskapet – ett resultat av brukande över tid.

Våra bördiga marker i nära anslutning till fjällkedjan, har under många hundra år varit brukade; jordbruk, gruvdrift och skogsbruk är några givna exempel. 

I Ekots granskning lyfter man våra naturgivna förutsättningar i länet som något unikt. Det håller vi med om, dessutom har våra naturgivna förutsättningar gett förutsättningar till brukande av jord och skog under väldigt lång tid jämfört med övriga norrlandslän. Jordbruk så nära fjällkedjan är också något unikt. Brukandet av jord och skog har också haft en inverkan på den  varierade flora och fauna vi ser i länet idag.

Utöver att skogsråvaran givetvis är en nödvändig resurs i omställningen till förnyelsebart så behöver vårt samhälle förstå vilken viktig roll skogen innebär för landsbygderna i Jämtland. Skogen är motorn för utveckling här, den är det kapital som möjliggör generationsskiften och investeringar, inte minst investeringar i jordbruket. Skogen är det kapital som banken inte alltid är villig att ge för investeringar på landsbygd. Jord- och skogsbruk hänger ihop här,  och utan möjligheten att bruka skogen riskerars framtiden för flera jordbruk. Utan skogsbruket minskar möjligheterna till att kunna genomföra nödvändiga investeringar, gårdar som inte kommer att kunna generationsskifta. Vad gör det med den biologiska mångfalden i vårt landskap? Hur påverkar det livsmedelsproduktionen? Vad gör det med människorna som bor, lever och verkar här? Man måste vara medveten om att när möjligheterna att bruka skogen rycks undan över en natt, som vi sett flera exempel på senaste året, så är det många andra värden som också påverkas på både kort och lång sikt.

Enskilda privata skogsägare kan inte förväntas bekosta samhällsintresset biologisk mångfald

Stora delar av skogen i västra Jämtland ägs av enskilda privata skogsägare som brukat sitt innehav olika. Det har inneburit en variation som idag visar sig genomlevande landsbygder och höga naturvärden – en fantastisk kombination.

Under det senaste året har vi mött allt fler skogsägare som inte kan sova om nätterna, som går runt med en klump i magen av oro för vad som ska hända med deras fastigheter. Nuvarande skogspolitik och rättspraxis skapar en enorm osäkerhet för den enskilde. I samband med intervjun fick vi ta ställning till frågan om det inte inbär en ”win-win situation” att få skogen ersatt med 125% av marknadsvärdet och samtidigt låta den stå kvar. Det säger något om hur samhället betraktar skogsägandet. Att låta skogen stå för all framtid mot en engångsersättning slår undan benen för kommande generationer.

Det kan inte vara enskilda, helt vanliga människor som ska bekosta hela detta samhällsintresse. Det finns säkert fler än en anledning till att Skogsutredningens förslag om att skydda 500 000ha ”naturskog” inte blivit verklighet, varken av dåvarande eller nuvarande regering. En av anledningarna är att det hade kostat stadskassan för mycket helt enkelt. Och, vi kommer alltid stå upp för att den ekonomiska bördan inte istället ska bekostas av den enskilde skogsägaren!

Det internationellt viktiga området, skogarna i västra Jämtland, tycks ibland både i media och av våra politiker vara ett enkelt område att avsätta, ganska billigt också om de enskilda står för notan. Men vad man glömmer är att det i och med det finns människor, gårdar, företag, delar av landets livsmedelsproduktion som står och faller med detta. Det är lätt att sitta i bilen genom Jämtland på väg till skidsemestern i Åre och tro att landskapet är ”bara blivit så” medan det i själva verket ligger århundraden av mänsklig påverkan och brukande bakom.

Och ja, nog är det lite ironiskt att Ekots reportrar följer med Naturskyddsföreningen upp på Åreskutans topp för att blicka ut över de tusenåriga ekosystemen. Allt ligger i betraktarens ögon och vad man väljer att beskriva.